Oj, titta där vilken trevlig lite planta. Den vattnar vi.
Tänkte paret som hittade en ny växt i sin trädgård.
Ja, direkt när jag såg rubriken i tidningen fattar man ju vad det var för växt. Eller hur?
Svenska Dagbladet om knarkplantan:
Nu är den gröna växten upp emot en och en halv meter hög, prunkande frodig och välmående. Paret, som inte visste namnet på sin nya växt, har skött den omsorgsfullt, skriver Sydsvenskans nätupplaga.
Men då Helga Nilsson fick syn på en cannabisplanta i samband med ett nyhetsinslag på tv klarnade mystiken.
- Herregud Helge. Det är ju den vi har i trädgården! sade Helga Nilsson till sin man.
En annan som överraskande hittade knarkplantor:
Egentligen är det inte roligt alls, för ett jävla skit är vad knarket är och vad de gör med människor.
10 comments:
Angående 'bajset' du tycks veta så mycket om.
C A N N A B I S **
Cannabis är det vetenskapliga namnet på hampsläktet och så kallas även arten hampa Cannabis sativa. Den är dioecious-könad och hör till familjen hampväxter (Cannabaceae) i vilken även ingår humle. På senare tid har man dock börjat använda termen "cannabis" för THC-rik hampa nyttjad i rekreationssyfte, och "hampa" för THC-fattig hampa nyttjad för övriga sorters ändamål.
Förut räknade man flera arter hampa, men idag hänförs de alla, även före detta Cannabis indica, Cannabis ruderalis och Cannabis americana till arten hampa (Cannabis sativa).
Cannabis växer i de flesta klimat. Plantans tåliga fibrer har ett flertal användningsområden. Fröna, som används i fågelfrön, är rika på proteiner, energi och fleromättade fettsyror.
Plantans honblommor, som innehåller milt hallucinogena, psykoaktiva och fysiologiskt aktiva kemikalier vilka kallas cannabinoider (som Delta-9-tetra-hydro-cannabinol [THC] eller Cannabidiol [CBD] vilka är de vanligaste bland ett 60-tal), används för berusning samt medicinskt bruk. Cannabis konsumeras idag för det mesta oralt (i bakverk, choklad eller dryck) eller genom inhalation vid rökning (i joint, pipa, bong, chillum eller vaporizer).
Cannabinoiderna stimulerar specifika receptorer i det centrala nervsystemet. Dessa receptorer kallas för cannabinoidreceptorer. Receptorernas endogena (kroppsegna) agonister kallas endocannabinoider, varav den viktigaste är anandamid. Dessa spelar en viktig roll vid modulationen av synaptiska processer.
De vanligaste användningsformerna är marijuana (torkade honblomställningar) och hasch (sammanpressad kåda). Mindre vanligt förekommande är den eteriska hascholjan, som antingen andas in i ångform efter upphettning, äts eller dricks.
Effekterna börjar märkas efter 1-10 minuter vid inhalation och 30-300 minuter vid oral konsumtion och kan sitta i ända upp till 12 timmar och kännetecknas av bl.a. eufori, förändrad tidsuppfattning, försämring av korttidsminnet och milda perceptionsförändringar rörande färger, former och ljud. Under den första fasen 1-30 min efter intag tenderar tankarna flöda. Denna fas är präglad av THC, som har en kortare verkningstid än CBD. När den släpper, träder de mer sedativa verkningarna hos CBD in. Trots många gemensamma kännetecken är cannabisrusets karaktär i hög omfattning beroende av individuella inre och yttre omständigheter i samband med intaget.
I syntetisk cannabismedicin ingår för det mesta enbart THC. Enbart delta-8-THC kan framställas syntetiskt, då syntetiskt framställd delta-9-THC är för instabil. Verksamhetsgraden är ungefär 70% av naturligt THC.
Användningens historia
Det finns belägg för att hampa har använts i cirka 12000 år. Först i Kina för fiberutvinning och textilutveckling, därtill en nyare och förbättrad båge som kunde avfyra pilar till längre distans. Medicinska eller rituella användningsområden är omnämnda först i indisk litteratur från ca 400 år före vår tideräkning. I svag form (bhang, marijuana) accepterades drogen i samhället; hasch och hascholja accepterades däremot inte. Medicinsk litteratur från denna tid nämner att cannabis bland annat användes vid behandling av epilepsi och för smärtlindring.
När de psykiska verkningarna blev kända i Europa på 1600-talet grundades två olika betraktelsesätt: i Frankrike betonades de medvetandeförändrande egenskaperna, speciellt i litterära kretsar (Alexandre Dumas, Fitzhugh Ludlow), medan medicinska användningsområden (W.B. O'Shaughnessy: lugnande, anfallslindring, kramplindring) stod i centrum i England. Det användes ofta som ersättning för tobak och omnämnes i detta sammanhang i litteraturen som "knaster" eller "stark tobak".
Ruseffekter
Hampans rus är komplext och lätt psykedeliskt. Följande lista med effekter är inte fullständig och vilka av effekterna som upplevs varierar både med olika personer och olika tillfällen för samma person.
Sinnesförstärkning
Den mest framträdande effekten är att alla sinnesupplevelser förstärks och förskönas. Saker som inte tidigare varit vackra blir vackra, vackra saker blir ännu mycket vackrare. Mat blir god och god mat blir ännu mycket godare. Och så vidare. Fenomenet har liknats vid att ha sett världen genom ett smutsigt fönster och sedan öppna fönstret.
Allmän upplevelseförstärkning
Förstärkningen gäller inte bara sinnesintryck. Tidigare ointressanta saker blir plötsligt mycket intressanta. Skämt blir roligare. Berättelser blir mer medryckande. Och så vidare för alla sorters upplevelser.
Nya perspektiv
Allt tenderar att kunna ses ur nya perspektiv. Det kan vara allt från nya tolkningar av en textrad till att se en bild som rena färgmönster i stället för avbildade objekt.
Rikare musik
Allt detta samverkar till att förhöja upplevelsen av musik och även andra typer av konst. Förutom att förmågan till njutning höjs går det att tillgodogöra sig nya aspekter av musiken. Till exempel kan det bli möjligt att upptäcka nya harmonier eller att följa stämmor man inte kunnat följa tidigare.
Tankeflod
En kaskad av tankar bryter fram. De uppstår, avlöser och knoppas av från varandra i så hög takt att det är omöjligt att följa alla trådar.
Insikter
Slående insikter om alla möjliga ämnen. Vissa visar sig vid senare nykter granskning inte vara så märkvärdiga eller rent av dumma, medan andra håller.
Hallucinationer
Hampa är endast milt hallucinogent. Vanligen visar det sig genom mönster när man blundar och mer diskreta mönster med öppna ögon, men inte mer.
Höjd aptit
Aptiten på mat höjs. Tillsammans med effekten att mat smakar bättre leder det ofta till matorgier och kallas munchies. Utnyttjas ihop med dämpningen av illamående av cancersjuka för att kunna äta trots biverkningarna av behandlingen.
Förändrad tidsuppfattning
Tiden upplevs gå långsammare. Allt tycks hända i slow motion.
Trötthet
Trötthet och sömnighet. Gör det möjligt att sova under förhållanden där det annars inte gått.
Sämre korttidsminne
Korttidsminnet försämras betydligt. Det är vanligt att komma av sig mitt i en mening och inte kunna komma på vad den handlade om.
Paranoia
Överdriven oro för att andra vill en illa eller för att något hemskt ska hända. Risker tenderar att överskattas och den egna förmågan att underskattas.
Koncentrationssvårigheter
Uppmärksamheten riktas hela tiden åt nya håll och det blir svårt att fokusera på en sak.
Muntorrhet
Munnen blir obehagligt torr. Även ögonen kan bli torra.
Den legala statusens historia
Fram till 1925 var cannabis legalt över så gott som hela världen. Den tidigaste kända cannabislagen är från 1619 då man i Virginia faktiskt lagstadgade ett krav som innebar att varje lantbrukare måste odla hampa på sin mark eftersom det vid tiden var en viktig råvara till såväl segel som papper och rep. Det första land att förbjuda kultivering av växten var Egypten, året var 1884. USA särbehandlas i detta avsnitt, då nationen ej var med i Nationernas Förbund, föregångaren till FN, och därmed ej förband sig till den dåvarande drogkonventionen. Utvecklingen i USA är även speciellt intressant då nationen sedan början av 1900-talet varit en stark advokatör för drogrepression på den globala arenan.
USA
I USA var konsumtion och försäljning av marijuana tillåten i de flesta stater fram till 1937. I vissa områden kunde det köpas i lösvikt eller i cigarettform i tidningskiosker. Under förbudstiden i USA sågs däremot även cannabis som en fara mot samhället, bland annat av Harry J. Anslinger. Det finns teorier som säger att bakgrunden var Anslingers kontakter med de mäktiga bomullsfarmarförbunden och tobaksproducenterna i sydstaterna, vilka fruktade att de skulle förlora marknadsandelar till hampan och tryckte på för förbud med hänvisning till de berusande effekterna och dessas påstådda följder. En annan teori är att Anslinger, som var en känd rasist, ville skydda den vita anglosaxiska normen från influenser utifrån. Denna teori styrks av den rasistiska retorik Anslinger ofta använde, i marijuanans fall riktad mot mexikanare och svarta. Det skall också i sammanhanget nämnas att kampen mot cannabis eskalerade efter att spritförbudet hävdes, eftersom de stora ekonomiska anslag som bland annat FBI åtnjöt nu hotades.
1931 utnämnde Herbert C. Hoovers finansminister Andrew Mellon, Harry J. Anslinger till överhuvud för den nya statliga drogmyndigheten FBNDD (Federal Bureau of Narcotics and Dangerous Drugs), föregångaren till dagens DEA (Drug Enforcement Administration). Under sina 31 år på denna post propagerade Anslinger ihärdigt mot cannabis och andra droger.
1930 finansierade den amerikanska regeringen Silerkommissionens studie av följderna av marijuanarökning bland amerikanska militärer i Panama. Man kom fram till att marijuana är oproblematiskt och att konsumtion därav ej bör kriminaliseras. Så sent som 1937 fastställde hälsomyndigheten Food and Drug Administration "att cannabis kan konsumeras under en relativt lång period, utan att medföra sociala eller känslomässiga rubbningar. Marijuana är vanebildande precis som kaffe, te och socker ..."
Mellan 1934 och 1937 hölls möten på finansministeriet då man drog upp prohibitionistiska skattelagar, då det var det enda konstitutionsenliga vis på vilket den federala nivån kunde lägga sig i delstaternas politik på området. Skatten infördes 1937 och slog effektivt ut stora delar av näringen.
Opiumkonferensen
Två årtionden tidigare, i upptakten till den andra opiumkonferensen (i regi av NF), tog antibrittiskt inställda politiker upp frågan om inte hampa skulle ställa till med samma problem som opium. Detta då det till det Brittiska Imperiet tillhörande Kejsardömet Indien 1912 börjat exportera cannabis till Främre Orienten och Sydafrika efter det att opium till följd av den första opiumkonferensen råkat i dålig dager och exporten därav därmed sjönk. 19 länder undersökte frågan, 18 kom fram till att cannabis inte innebär några problem. Endast Portugal meddelade att fall rapporterats i kolonin Angola där slavar varit trotsiga efter cannabiskonsumtion. Någon risk för beroende eller risker för hälsan fann man inga belägg för.
Trots detta kom, på begäran av Turkiet och Egypten, frågan om cannabis (hampa) skulle tas med i opiumkontrollöverenskommelsen upp på den andra opiumkonferensen 1925. Värt att nämnas är att både Egyptens och Turkiets överlägset viktigaste exportvara var just bomull, en växt som till skillnad från hampa kräver speciella växtförhållanden och inte kan odlas över i princip hela världen. Textilier tillverkade av hampfiber är minst tre gånger mer slitstarka än bomull. De är också mjukare, varmare, svalare och mer vattenabsorberande. Bara tre länder röstade mot förslaget. Utfallet berodde mycket på ett yttrande från Egypten där det bland mycket annat intygades att cannabiskonsumenter till slut blir galna av denna "extremt beroendeframkallande drog". Därmed gjordes den sociala användningen av cannabis i ett slag illegal, då länderna förband sig att förbjuda drogen. Förbudet gällde inte för den västerländska medicinen och farmakologiska industrin då dessa uttryckligen undantagits förbudet.
Sverige
Cannabis förbjöds i Sverige 1930 som en följd av den andra opiumkonferensen i kombination med Sveriges medlemskap i NF. Så sent som på slutet av 1950-talet odlades dock hampa för fiberproduktion på drygt 1000 ha i Sverige. Fiberskörden kunde uppgå till 800-1 000 kg per hektar. Flera verk för beredning av hampfiber fanns också i Sverige. Den illegala statusen bibehåller cannabis dock än idag, även om industrihampa nu är en bidragsberättigad gröda i EU och därmed även i Sverige.
Drogpolitiken i Sverige är starkt influerad av Nils Bejerot, som 1974 lade fram sin avhandling där han kritiserade den dåvarande relativt liberala narkotikapolitiken med utgångspunkt i epidemiologiska principer. Han yrkade på långtgående åtgärder för att förebygga, upptäcka och förhindra drogbruk. Fem år dessförinnan, 1969, grundade han RNS (Riksförbundet för ett Narkotikafritt Samhälle).
Skadeverkningar av cannabisbruk
Några negativa effekter på den fysiska hälsan vid tillfällig cannabiskonsumtion har hittills inte kunnat påvisas. Om cannabis däremot röks regelbundet under lång tid kan det leda till skada på luftvägarna, kronisk bronkit. Cannabis är inte fysiskt beroendeframkallande och ett avbrott i konsumtionen leder ej till fysiska abstinensbesvär. Däremot förekommer psykiskt beroende hos storkonsumenter med initiativlöshet och försämring av den mentala utvecklingen som följd, en konsekvens som är speciellt allvarlig för yngre användare. I vissa fall kan bruket ge upphov till ångestattacker och depressioner. En viktig fråga är om cannabis ökar risken för psykoser, främst schizofreni. Ett flertal studier har gjorts men den aktuella översikten framhåller att det fortfarande är oklart om cannabis har denna effekt (Lawton 2005).
Cannabis förbjöds i Sverige 1930 som en följd av den andra opiumkonferensen i kombination med Sveriges medlemskap i NF. Så sent som på slutet av 1950-talet odlades dock hampa för fiberproduktion på drygt 1000 ha i Sverige. Fiberskörden kunde uppgå till 800-1 000 kg per hektar. Flera verk för beredning av hampfiber fanns också i Sverige. Den illegala statusen bibehåller cannabis dock än idag, även om industrihampa nu är en bidragsberättigad gröda i EU och därmed även i Sverige.
Drogpolitiken i Sverige är starkt influerad av Nils Bejerot, som 1974 lade fram sin avhandling där han kritiserade den dåvarande relativt liberala narkotikapolitiken med utgångspunkt i epidemiologiska principer. Han yrkade på långtgående åtgärder för att förebygga, upptäcka och förhindra drogbruk. Fem år dessförinnan, 1969, grundade han RNS (Riksförbundet för ett Narkotikafritt Samhälle).
Skadeverkningar av cannabisbruk
Några negativa effekter på den fysiska hälsan vid tillfällig cannabiskonsumtion har hittills inte kunnat påvisas. Om cannabis däremot röks regelbundet under lång tid kan det leda till skada på luftvägarna, kronisk bronkit. Cannabis är inte fysiskt beroendeframkallande och ett avbrott i konsumtionen leder ej till fysiska abstinensbesvär. Däremot förekommer psykiskt beroende hos storkonsumenter med initiativlöshet och försämring av den mentala utvecklingen som följd, en konsekvens som är speciellt allvarlig för yngre användare. I vissa fall kan bruket ge upphov till ångestattacker och depressioner. En viktig fråga är om cannabis ökar risken för psykoser, främst schizofreni. Ett flertal studier har gjorts men den aktuella översikten framhåller att det fortfarande är oklart om cannabis har denna effekt (Lawton 2005).
Det var med största sannolikhet INTE en cannabisplanta (alltså THC-rik) utan en vanlig hampaplanta, som inte ger någon märkbar narkotisk effekt om du röker den. Som att försöka supa sig full på lättöl!
Hampaplantor finns i många trädgårdar eftersom de växer från fågelfrö.
Hampa är en oerhört nyttig planta, som du kan läsa i den långa inklistrade biten ovan.
Tillåt hampaodling, förbjud cannabisodling!
Cannabisplanta och hampaplanta är precis samma sak. THC-halten har ingenting med saken att göra. Hampa är bara det svenska namnet på växten cannabis.
Men jag håller med, blogginnehavaren borde läsa på lite... legalisera cannabis, låt dom få odla sin planta oavsett thc-halt! Min uppfattning är att Sverige ligger tio år efter resten av den civiliserade världen när det gäller cannabispolitik. Här i vårt land tror ju folk fortfarande att det är en tung drog... När det i själva verket är en drog som aldrig dödat någon, tillskillnad från... ja alkohol?
Bajs kommer ur mig också men där bak...
Det är illa nog att tvingas möta (alkohol-)berusade förare i trafiken. Jag vill INTE möte cannabispåverkade förare också (av ovan beskrivna effekter framgår klart att cannabis defenitivt gör den påverkade personen till en sämre förare). Mao förbjud droger som försätter omgivningen i klar fara (dessvärre kan inte alkohol förbjudas pga sk kulturella skäl...)
Väldigt "kul" att klistra in ett smärre uppslagsverk som kommentar på ett inlägg.
Snyggt jobbat "(-.-)"...
Jag håller med Mickey Maze: Knark är bajs.
Knark ska vara förbjudet.
Man ska hjälpa knarkare att sluta knarka.
Jag vet inte så mycket om knark:
bara att min bästa vän dog för att han hoppade ut genom ett fönster när han tog LSD och att en ung 15-årig dog för en vecka för att han fick en överdos.
Hans kamrater sörjer.
Det räcker för mig.
Mickey Maze
LSD är inte samma sak som cannabis. Inte heller den andra icke-nämnda drogen med en överdos. En dödlig cannabisöverdos är inte känd. Snälla, blanda inte ihop helt olika saker.
Bajs är avföring. Knark är ett namn på olika naturliga och artificiellt framställda preparat som oftast används i berusningssyfte. Om samma ämne används i annat sammanhang, t.ex. på sjukhus, kallas det för medikament. Även en av de värsta drogerna som heroin används i vissa länder, i England, på sjukhus inför och under svåra operationer. Knark är alltså främst ett juridiskt och moraliskt präglat begrepp. Knark är således inte bajs.
Jag sörjer om min farfar som har supit ihjäl sig. Ändå ser jag inga skäl för att förbjuda alkohol. Om den hade varit illegal hade min farfar ändå druckit (ihjäl sig) och kanske blivit blind innan dess på grund av metanolförgiftning orsakad av illegal köpt sprit på den svarta marknaden.
Användning av cannabis innebär risker. Livet i sig är riskfullt och med cannabis är risken lite större. I debatten om cannabis(politikens) skadeverkningar nämns dock sällan den största potentiella risken/faran. Att hota hundratusentals helt normala människors (så många använder eller har använt cannabis i Sverige) existens med ett potentiellt fängelsestraff är faktiskt den största faran som bruk av denna drog medför. Cannabis är en drog som i sig aldrig har åstadkommit någons död. Dvs, det är inget barnlek men uppenbarligen ingen särskilt farlig drog heller. Således är hot om fängelse helt vansinnigt och helt utan någon proportion. Cannabis behöver inte vara legal heller men maxstraffet borde vara böter som för en felparkerad bil.
Att pratar om bilar. Ingen vill förbjuda alkohol bara för att några dårar kör bil påverkad av alkohol. Men om andra dårar kör bil påverkad av cannabis gäller det som en argument för att upprätthålla förbjudet av cannabis. Häh? Jag stödjer kravet på hårda straff för folk som beter sig oansvarigt genom att köra påverkad (alkohol, cannabis, andra droger, medikamenter, etc.) men kräver samtidigt en mer avslappnad inställning gentemot en ansvarsfull användning av cannabis.
Tunga drogmissbrukare ska få hjälpen som de behöver. Fängelse brukar inte hjälpa de att bli av med sitt beroende.
Okunniga kommentarskribenter bör upplysas såväl om att det finns olika slags droger som skillnaden mellan droger och avföring.
Jag struntar väl i just den där växten. Vad knark har gjort med människor jag känner och som nu är döda, det hatar jag.
Droger är piss.
Mickey Maze
Post a Comment